Boktips, Läsbingo, Skolan

Höstlov = Läslov = Läsbingo

Nästa vecka är det höstlov. Jag skickade hem ett läsbingo med alla elever idag för att uppmuntra eleverna till läsning under lovet. Jag skickade hem ABC-klubbens Höslovsbingo som jag modifierade lite, originalet hittar du på Natur & kulturs sida. Jag tipsade även om Höstlovsutmaningen på Jag har läst och boktips och gratis böcker som man kan ladda ner på sidan.

Höstlovet kallas numera även för läslov. Det började som ett läsfrämjande samarbete och startades av den ideella föreningen Läsrörelsen. I samarbetet ingår bibliotek, bokförlag, bokhandel, olika föreningar och företag. Under Läslovet arrangeras läsfrämjande aktiviteter med syftet att stimulera barns och ungas lust till läsning, skrivande och berättande. Läslovsaktiviteter kan vara läsbingo, bokbytardagar, skrivarverkstäder och filmvisningar. I Nynäshamns kommun finns det många aktiviteter under höstlovet som är gratis för alla barn mellan 6-15 år. På Nynäshamns bibliotek har de också en massa aktiviteter, deras program finns här;
Nynäshamns bibliotek

Läsdelegationen har haft i uppdrag att samla aktörer runt insatser för barns och ungas läsning inom och utanför skolan med syftet att skapa mer likvärdiga förutsättningar för alla barn och unga att nå en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Bland deras förslag i Barn och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället kan man läsa att läsvanor, läsintresse och läsförmåga hänger samman.
Det är viktigt för elevernas läsinlärning och läslust att det blir en naturlig del av deras fritid. Det för att eleverna annars kan koppla läsning till skolarbete vilket inte alltid känns lustfyllt och som kan göra att de inte läser på sin fritid. Vi i skolan har ett stor ansvar för elevernas läsinlärning och kan till viss del kompensera för den läsning som inte sker utanför skolan.

I forskaren Jonas Andersson kunskapsöversikt, Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området, över läsfrämjande metoder, som bygger på svensk och internationell forskning framkommer det att läsningsprogram under loven är ett medel för att motverka att elever halkar efter med inlärningen. Det är framförallt viktigt i samband med sommarledigheten. Han hänvisar till flera internationella studier som visar att sommarläsningen visar positiva effekter på elevers läsförmåga, läsvanor och läslust.

Vid längre uppehåll som jullov och sommarlov måste vi därför hitta aktiviteter som även gynnar de elever som inte nått lika långt i sin läsutveckling och som inte ser läsning som en del av vardagen. Annars ökar kunskapsklyftan mellan de elever som kan läsa och de elever som inte kan läsa.
Resultaten både från PIRLS och PISA visar att de som läser mer och är positiva till läsning också läser bättre än de som är mindre positiva. De hänvisar till den så kallade Matteuseffekten. Matteuseffekten är en beskrivning av de negativa spiraler som uppstår, i det här fallet när de svaga läsarna läser lite eftersom de tycker att det är svårt, och eftersom de läser lite får de inte den träning de behöver och deras läsning försvagas ytterligare. Det gör i sin tur att de elever som tycker om att läsa, de läser på fritiden och blir ännu bättre läsare, och kunskapsklyftorna ökar ännu mer. De skriver dock att den negativa spiralen kan brytas genom att stimulera till mer läsning.

För mina elever blir läsbingot en förberedelse för de längre loven då det är jätteviktigt att hålla igång sin läsning för att inte tappa för mycket kunskaper och för att förebygga kunskapsklyftor mellan mina elever.

Den magiska kulan, Ordbilder, Skolan, Svenska år 1, Uppgifter

Den magiska kulan kapitel 3

Nästa vecka ska eleverna läsa kapitel 3, i Den magiska kulan. Vi ska arbeta med bokstaven Aa och ordbilderna är och var. 

Här finns läsförståelsefrågor för de som kommit lite längre i sin läsutveckling. Frågorna kan användas som hörförståelsefrågor också och kan ställas muntligt till de elever som ännu inte kan läsa.

UTDRAG UR DET CENTRALA INNEHÅLLET I SVENSKA FÖR ÅK 1-3:

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav
Bild, Bild år 1

Färglära

Jag hittade ett roligt tips hos Bildlärarbloggen hur man kan arbeta med grundfärgerna/primärfärgerna.

Vi började prata om de tre primärfärgerna blå, gul och röd. Och att man med dem kan blanda en massa olika färger. De färgerna kallas sekundärfärger. Man kan dock inte blanda sekundärfärger och få fram röd, gul och blå. Spännande, eller hur?!

Vi tittade på två filmer på Youtube. Eleverna gillade dem.

Vi använde lite tjockare papper som palett (fick plats med två på ett A4-papper), ritade 6 cirklar och hällde en färgklick av blå, gul och röd i tre av cirklarna. Vi ämnade en cirkel tom mellan varje färg. Där blandade vi sedan blå + gul, gul + röd och röd + blå.

Med färgerna i färgpaletten fick eleverna sedan måla färgfåglar med de färger som fanns på paletten. Det blev riktigt snyggt att måla dem på tidningspapper. Har man inte tidningspapper finns det att skriva ut från Art Projects for kids

Den magiska kulan, Ordbilder, Skolan, Svenska, Svenska år 1, Uppgifter

Den magiska kulan kapitel 2

MDet gick bra att läsa läsläxan i ”Den magiska kulan”. Alla elever tyckte det var roligt att äntligen få med sig boken hem. De första kapitlen har inte så mycket text så för vissa elever är det på gränsen för lite text, medan den för några elever passade perfekt. Då är det bra att ha lite extra uppgifter som de kan arbeta med. Denna vecka kommer jag arbeta med bokstaven Mm och ordbilden Ser.
Jag har gjort ett arbetsblad för de elever som läser A-boken och läsförståelsefrågor för de elever som läser B-boken. Vi kommer även spela ordbingot som jag gjorde inför förra veckan, det bingot spelar vi i helklass.

Arbetsbladen som jag kommer använde den här veckan:

UTDRAG UR DET CENTRALA INNEHÅLLET I SVENSKA FÖR ÅK 1-3:

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav
Den magiska kulan, Ordbilder, Ordbingo, Skolan, Uppgifter

Den magiska kulan kapitel 1

OTill första kapitlet i ”Den magiska kulan” så arbetar vi med bokstaven Oo och ordbilden och. Vi har redan gjort det, men nu blir det repetition och eftersom ordbilden dyker upp i första kapitlet och det är ett ord som man måste lära sig utantill så är tanken att alla elever ska känna till ordbilden.

Vi skriver meningar med ordet och på iPad, då blir det automatiskt lite längre meningar än de vi tidigare har skrivit, exempelvis så blir ”Jag tycker om glass” till ”Jag tycker om glass och godis”. De som vill får skriva meningar med penna i skrivbok.

Ibland har jag skrivövningar, exempelvis i läsläxan inför ”Den magiska kulan” hade jag tagit bort ordet och i sex meningar och eleven fick skriva i ordet och på det tomma platserna. Det för att jag läst forskning om att när man skriver för hand så kommer man ihåg det bättre jämfört med om man skriver på ett tangentbord. Mer om handens betydelse för hjärnan och att det är lättare att komma ihåg om man skriver med penna finns hos Modern psykologi.

Nästa vecka kommer de som läser A-boken jobba med uppgifter som att lyssna efter bokstavsljud, känna igen bokstaven Oo och skriva meningar med och. Varje gång de skriver på iPad ska de rita en bild till, då tränar de på pennfattning och finmotorik inför sitt framtida skrivande. Jag kommer leda lektionen och gå igenom uppgift för uppgift, det är inget material som de ska göra själva då de inte kan läsa instruktionerna.Jag utgår från ”Den magiska kulans arbetsbok” och arbetar med samma bokstäver som de. På så sätt får eleverna lite extra träning.

De elever som nått längre i sin läsutveckling kommer få sitta i en läsgrupp och läsa kapitlet för varandra och sedan svara på frågor från kapitlet. De ska även rita en bild från kapitlet som de läst.

Vi kommer att köra ordbingo en gång i veckan med vanligt förekommande ordbilder. På de här bingobrickorna har jag plockat ord från de tre första kapitlen i ”Den magiska kulan” 1A-boken. Det finns tio olika ordbingo-brickor. Jag laminerar dem och eleverna får sedan markera med en whiteboard-penna. Kopiera fler om du har fler elever (då får några lika bricka). Kopiera en extra för att klippa ut ordbilder som du kan dra, eller skriv upp ordbilderna på ett papper. Eleverna får spela två och två.

UTDRAG UR DET CENTRALA INNEHÅLLET I SVENSKA FÖR ÅK 1-3:

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav
ASL, Planeringar

Att skriva sig till läsning

Jag började med ASL för 6 år sedan när jag hade min första etta. Jag gick då en kurs för att få veta hur man arbetade med metoden. Idag använder jag den inte helt som den var tänkt från början utan som ett komplement till andra metoder.

Bakgrund

Arne Trageton är en norsk pedagog och forskare som utvecklat ASL. Han menar på att elever har lättare att skriva än att läsa och att man därför bör börja med skrivandet. Han även på att både skrivning och läsning stimuleras mer om man väntar med handskrivningen till årskurs 2. Hans forskning visar att det till och med är så att de som skrivit på dator istället för att träna på handskrivning låg före i sin skrivutveckling i slutet av årskurs 2. Enligt Trageton så ska eleverna stå och skriva (för att de behöver röra sig), arbeta i par och den ena eleven ska diktera till den andre eleven som då skriver och tvärt om.
Trageton menar att arbetet med datorer/surfplattor ska börja med en lek med bokstäver redan i förskoleklass. Först med slumpmässiga rader av bokstäver (bokstavsräckor/spökskriva) till att skriva ord och meningar. Eleven berättar vad denne har skrivit och läraren skriver då meningen under deras.

Så här arbetar jag

De elever som inte nått så långt i sin skrivutveckling får fortsätta att spökskriva i början på ettan. Jag arbetar dessutom med vanligt förekommande ordbilder i början. Det som jag tycker är bra med metoden är att eleverna inte ska behöva traggla med att forma bokstäver sida upp och sida ner när de börjar i årskurs 1. Det är också bra träning på att kommunicera, samarbeta och på turtagning.

Ordbilder vi tränar på i början är bland annat hej, jag, och, är, en och ett (läs mer om hur vi arbetar med ordbilderna). Eleverna får läsa ordbilderna och de skriver dem. Faktiskt både för hand och på iPad (varför jag väljer att eleverna ska skriva vissa saker för hand handlar om handens betydelse för hjärnan). När eleverna skriver på ipad skriver de alltid i par. Det jag gör annorlunda är att eleverna skriver sina egna meningar, istället för att skriva varandras, men de samarbetar och hjälps åt när de skriver. Varför de får skriva sina egna meningar är för att jag upplever att det är mer lustfyllt för eleverna att få visa och läsa upp sina egna meningar som de skrivit själv. De ligger dessutom på väldigt olika nivå i sin läs- och skrivutveckling vilket gör att det blir svårt att förstå och läsa varandras meningar om någon annan skrivit meningen som man dikterat.

När eleverna börjat läsa sin läsebok som i årskurs 1 är ”Den magiska kulan” så använder vi ordbilder som förekommer i A-boken. Eleverna skriver då ord och meningar från boken. I början är det meningar som ”Jag är en….” och ”Jag har ett ……”. Många av orden är då redan bekanta eftersom vi arbetat med ordbilderna redan innan vi börjat läsa ”Den magiska kulan”. För att få korrekta meningar behöver man ju dessutom lägga till ord till de man redan kan. De ord som eleverna tycker är svåra eller vill ha stavade skriver jag på tavlan så där får vi en stor ordbank för de elever som behöver stöd i sitt skrivande. Vi fortsätter sedan arbeta med ord, händelser och arbetar exempelvis med rim, skriver frågor och så vidare där det tas upp i ”Den magiska kulan”. Eleverna utvecklar sina texter mer och mer.

Vi har bokstavsljud och talsyntes aktiverat så eleverna hör samtidigt som de skriver. Det är också bra om man har möjlighet att dela upp klassen så inte alla elever skriver samtidigt i samma rum. De behöver ju prata med varandra och talsyntesen låter också så det blir mycket ljud om alla gör det samtidigt.

Den magiska kulan, Läskort, Skolan, Svenska, Svenska år 1

Läsläxa i ”Den magiska kulan”

Den här veckan kommer eleverna få hem sin läsläxa i ”Den magiska kulan”. De kommer få läxan i A respektive B-boken beroende på var i sin läsutveckling de befinner sig. Jag läser alltid texten i C-boken på fredagen, innan de får hem sin läxa, och även på måndagen. Då får de hela berättelsen och ett sammanhang. De får även träna på hörförståelse och vi går igenom ord och fraser från texten. I A-boken är det inte så mycket text men i den är det heller inte meningen att de ska få en text med en handling utan de ska i den boken lära sig enkla ordbilder som upprepas och känna att de kan läsa. Handlingen har de fått uppläst för sig.

Inför läsläxan har jag skrivit ett läskort som vi använder på skolan. Där kan föräldrar och jag skriva kommentarer under varje vecka om hur vi upplever elevernas läsutveckling.

Vill ni använda läskortet så finns det här:

Skriv ut läskortet i liggandes orientering och dubbelsidigt med kommandot ”vänd sidorna längs kortsidan”.