Planeringar, Skolan

Planeringar

Här samlar jag mina planeringar och hur jag arbetar med olika arbetsmetoder och hur jag kombinerar dem. Klicka på länken för att ta del av planering och mina tankar kring den; ”Den magiska kulan” år 1, ASL och GOTD. Tips på lektioner finns i menyn (på dator ligger menyn till höger alternativt i övre delen, på läsplatta och mobil i övre menyn samt efter alla inlägg)

Den magiska kulan, Planeringar, Skolan

Planering ”Den magiska kulan”

Det är några som frågat hur jag har arbetat med ”Den magiska kulan”. Så här kommer ett inlägg om hur jag lade upp veckan kring arbetet med läsläxan och läs- och skrivinlärningen. Först en kortfattad lektion och sedan mer ingående för er som vill läsa lite mer hur och varför 🙂

Fredag: Läser nästa veckas kapitel. Går igenom ord och uttryck. Vi arbetar med ordbilder och jag går igenom några av veckans uppgifter.
Måndag: Vi lyssnar efter bokstavsljudet och skriver ord på tavlan som innehåller bokstaven.
Tisdag: Arbetsblad och läsförståelsefrågor (finns i inläggen för varje kapitel).
Onsdag: Skriver texter på iPad/skrivbok utifrån texten och ordbilder i läseboken.
Torsdag: Arbetar med uppgifter kopplade till läseboken (arbetsblad/arbetsbok) och skriver klart texter på iPad/skrivbok. Alla elever läser i läsgrupper.
Fredag: Läser nästa kapitel och går igenom ord och uttryck. Diskussion och jobba klart med veckans uppgifter.

Lektion 1 (fredag):

Jag läser det nya kapitlet i C-boken på fredagen innan eleverna får ta med sig sina böcker hem igen. Vi går igenom olika ord och uttryck, jag tar hjälp av lärarhandledningen och av eleverna. Vi gissar vilken bokstav som det är fokus på i de ord som vi kommer arbeta med nästa vecka. Vi har också diskussioner om de händelser som tas upp i boken och de får möjlighet att koppla det till händelser i deras eget liv. Eleverna har sedan läsläxa från fredag till torsdag. Det är den enda läxan som jag har till mina elever och det är en viktig läxa, eleverna behöver mängdträning för att bli goda läsare. Vi läser mycket i skolan men att läsa hemma och på sin fritid är en viktig förutsättning för elevens läsutveckling (läs mer om läsinlärning och Hebbs princip som innebär att det man tränar på om och om igen blir lättare och mer rätt med tiden. Vissa saker inte kan läras in som kunskap utan det måste nötas in, det vill säga läras in som en färdighet.)

De elever som behöver har tillgång till inläsningstjänst, då kan de lyssna på texten på inlasningstjanst.se, eller via deras app, och samtidigt följa med i texten i sin läsebok. Läxan är att läsa ca 10-15 minuter varje skoldag.

Lektion 2 (måndag):

Jag läser kapitlet ur C-boken högt igen och vi pratar om texten och ser om det finns några oklarheter kring fler ord eller begrepp. Vi samlar sedan ord med veckans aktuella bokstav. Kapitlets titel och många av orden i kapitlet innehåller denna bokstav. Eleverna tänker och kommer på namn och ord som jag skriver på tavlan. Tillslut är tavlan fylld av ord. Av några av orden bildar vi meningar som jag skriver på tavlan. Jag går även igenom några av arbetsbokens/arbetsbladets uppgifter som olika ordbilder och bildar meningar med dem. Här får man utgå från klassen, några av mina elever som kommit längre i sin läs- och skrivutveckling skrev istället meningar/sagor på iPad när vi spånade ord.

Lektion 3 (tisdag):

På tisdagar har jag två svenskalektioner, en på morgonen och en efter lunch. Vi arbetar med arbetsbladet (ett inlägg för varje kapitel). Den här lektionen delar vi upp eleverna i grupper och jag samarbetar då med Lise-Lotte vår SvA-lärare och Linnéa som är min klass fritidstillhörighet. De elever som läser A-boken arbetar med arbetsbladet tillsammans med mig eller Lise-Lotte. Jag har genomfört det med 5 elever men också i helklass, så det fungerar bra oavsett storlek men optimalt är så klart lite mindre grupper. Ibland hinner vi klart under en lektion och ibland behöver vi två, då kan vi fortsätta efter lunch (men då arbetar jag tillsammans med Linnéa). De elever som läser B- eller C-boken får sitta i små grupper och först läsa kapitlet/en sida för varandra och sedan svarar de på frågor.

Arbetet med arbetsbladet

När jag och Lise-Lotte arbetar har vi ca 7-10 elever i varje grupp. Jag tar upp arbetsbladet på Smartboarden i klassrummet och Lise-lotte tar upp den i sitt klassrum. Vi arbetar med den tillsammans, hela gruppen. Vi börjar ibland på sida ett och ibland sida två. Jag drar en pinne (no-hands Dylan Williams) med ett av elevernas namn och ber denne exempelvis berätta vad hen ser på bilden, hen får sedan berätta vilka bokstavsljud som finns i ordet (ex. S-O-L), lyssna hur många bokstavsljud det finns och lyssna om det aktuella bokstavsljudet som vi söker finns i ordet. Arbetar vi med ”S” så lyssnar vi om bokstavsljudet ”s” finns i ordet. De andra eleverna provar också och vi kan hjälpas åt att lyssna efter bokstavsljuden. De får turas om att skriva bokstäverna/dra streck/skriva meningar på arbetsbladet på smartboarden och de skriver även på sitt arbetsblad. Jag drar en ny pinne och vi fortsätter med nästa ord. Så arbetar vi oss igenom arbetsbladet. Vi läser, lyssnar och skriver tillsammans. Några tar sig igenom arbetsbladet lite snabbare och avslutar då med att färglägga bokstaven på första sidan.

Arbetet med läsförståelsefrågor (de som läser B- eller C-boken)

De elever som läser B- eller C-boken får sitta i små grupper och först läser de kapitlet/en sida för varandra och sedan svarar de på frågor. I början blev det mest ord men ju lägre tiden gick så tränade de på att skriva hela meningar. De svarade på frågorna enskilt men kunde även hjälpa varandra eller diskutera frågorna med varandra. Från början hade jag sex elever som läste B-boken och då satt de tre och tre och läste, så småningom hade jag några som läste C-boken och några nya som började läsa B-boken så grupperna ändrades lite under läsåret. De ska alltid rita en bild på baksidan som anknyter till kapitlet. De visar alltid uppgiften för mig och då kan jag återkoppla hur de kan utveckla sina meningar/bild.

Lektion 4-5 (tisdag och onsdag)

Vi fortsätter med arbetsbladet om det inte är klart och övergår med att arbetar med ”Att skriva sig till läsning” och skriver på iPad, två och två. Det eleven skriver är kopplat till bokstaven, ordbilder eller händelser som vi arbetar med i det aktuella kapitlet och såklart utifrån elevens läs- och skrivkunskaper. Det utvecklades mer och mer under året. I början kunde det vara att skriva ord med den aktuella bokstaven som vi arbetade med, skriva meningar med en specifik ordbild (exempelvis ”Jag heter Cathrine”, ”Jag bor i Nynäshamn”) till att skriva en egen berättelse med inspiration av ”Prinsen och sanningens spegel” (från kapitel 18). Att träna på ordbilder och automatisera dem har gett många av mina elever en ”aha”-upplevelse. De tror, och försöker övertyga mig om, att de inte kan läsa och så kan de läsa enkla meningar som ”Jag ser en sol” när de provar. Så häftig upplevelse både för de själva och mig. Det har ökat motivationen för mina elever att fortsätta träna för att de känner att de kan. Ju längre eleverna kom i sin skrivutveckling så började några elever skriva för hand på papper istället och arbetade då enskilt med sitt skrivande men kunde diskutera med en kompis om de fastnade och behövde input för att komma vidare. När man skrivit klart sin text får de feed-back och sedan skrivs texten ut och eleven ritar en bild som anknyter till sin text.

Läxhjälp (Onsdag efter skoltid):

På onsdagar har jag läxhjälp och då har de elever som har varit sjuka, inte hunnit träna på sin läsläxa eller behöver läsa en extra gång stannat kvar och vi har då läst i små läsgrupper tillsammans. Då diskuterar vi även ord och innehållet i texten igen.

Lektion 6 (torsdag)

Vi arbetar med uppgifter från arbetsboken/arbetsblad/fortsätter skriva på iPad. Alla elever läser även sin läsläxa för mig eller Linnéa, så på torsdagar tar alla elever med sina läseböcker tillbaka till skolan. De har också ett läskort där vårdnadshavare kan skriva hur det gått att läsa under veckan. De läser i små grupper om ca 3-4 elever och beroende på hur långa kapitlen är så läser de antigen hela eller en till två sidor. Här får vi en mycket bra uppfattning hur elevens läsning utvecklas och vi får också möjlighet att prata om ord och meningar, texten och handlingen i små grupper. På fredagen läser vi det nya kapitlet och eleverna tar med sig sina läseböcker hem igen.

GOTD, Planeringar

Så här arbetar jag med GOTD

Jag börjar med att göra ett bildspel om något som vi ska lära oss mer om. Det kan knytas till ett arbetsområde, ett ämne, någon elevs specialintresse, något som vi vill veta mer om, något intressant djur, person eller händelse. Ja, det kan faktiskt handla om vad som helst!

GOTD är uppbyggd ungefär så här:

Ledtråd (1 sida)
Fakta (2-4 sidor)
Kuriosa (1 sida)
Kommer du ihåg? (1 sida)
Referenser (1 sida)

Jag gör bildspelet i Powerpoint. Jag söker fakta på det som jag ska skriva om och letar upp bilder. Jag skriver även meningar (och inte stödord) för att andra ska kunna använda mina GOTD. Om jag lånar någon annans GOTD så läser jag alltid på om ämnet först.

Ledtråd och presentation

Eleverna får ledtråden dagen innan eller på morgonen. De får klura lite på ledtråden/svaret och när GOTD-lektionen börjar så drar jag pinnar med deras namn på och de får turas om att svara. Jag presenterar GOTD, det tar ca 10 minuter. På sidan ”Kommer du ihåg?” ställer jag frågorna till eleverna och drar pinnarna igen. Vi har plats för diskussion innan vi börjar skriva i vår GOTD-bok, då kommer frågor eller egna erfarenheter upp. Vi tittar även på vår GOTD-karta och försöker hitta platsen som dagens GOTD kan kopplas samman med. Vi hittar även ibland kopplingar till tidigare GOTD.

Sidan ”Kommer du ihåg?” är kvar på smartboarden under tiden eleverna skriver i sin bok. Då kan eleven välja om de vill skriva av eller skriva egna meningar. Jag har oftast stödord, men även minst en mening. Jag fetstilar/använder en annan färg till svaren för att göra det enklare för de som inte kommit så långt i sin skrivutveckling, då vet de vad de kan skriva av. Vi hjälps åt att formulera meningar till stödorden om det är svårt.

Syfte

När man som jag arbetar i år 1-3 ligger mycket fokus på läs och skrivinlärning. Så syftet med att jag gör GOTD, förutom att man lär sig något nytt, är just att träna på att läsa och skriva. Vi tränar på att koppla samman bokstäver med sitt bokstavsljud, forma bokstäver, pennfattning och maningsbyggnad.

Skriva i sin GOTD-bok

Eleverna börjar med att skriva dagens datum och en rubrik. Vi diskuterar vilken rubrik som vi passar till dagens GOTD. Sen kan man välja att använda den rubriken eller en egen. Hur mycket eleverna skriver är individuellt och de skriver utifrån sina egna förutsättningar. Istället för att exempelvis ha ett minimum på att eleven ska skriva tre meningar kan man ha en tid som de ska skriva sin text på, exempelvis 10-15 minuter. Då skriver de så många meningar som de hinner. Några elever skriver ibland på iPad. De skriver då sin text, skriver ut den och klipper ut texten och limmar in den i sin GOTD-bok. När eleven skrivit sin text ritar de en bild som är kopplad till texten.

Tips på bra böcker/resurser om du vill få tips på GOTD-lektioner (klicka på texten om du vill ha en länk till boken):


ASL, Planeringar

Att skriva sig till läsning

Jag började med ASL för 6 år sedan när jag hade min första etta. Jag gick då en kurs för att få veta hur man arbetade med metoden. Idag använder jag den inte helt som den var tänkt från början utan som ett komplement till andra metoder.

Bakgrund

Arne Trageton är en norsk pedagog och forskare som utvecklat ASL. Han menar på att elever har lättare att skriva än att läsa och att man därför bör börja med skrivandet. Han även på att både skrivning och läsning stimuleras mer om man väntar med handskrivningen till årskurs 2. Hans forskning visar att det till och med är så att de som skrivit på dator istället för att träna på handskrivning låg före i sin skrivutveckling i slutet av årskurs 2. Enligt Trageton så ska eleverna stå och skriva (för att de behöver röra sig), arbeta i par och den ena eleven ska diktera till den andre eleven som då skriver och tvärt om.
Trageton menar att arbetet med datorer/surfplattor ska börja med en lek med bokstäver redan i förskoleklass. Först med slumpmässiga rader av bokstäver (bokstavsräckor/spökskriva) till att skriva ord och meningar. Eleven berättar vad denne har skrivit och läraren skriver då meningen under deras.

Så här arbetar jag

De elever som inte nått så långt i sin skrivutveckling får fortsätta att spökskriva i början på ettan. Jag arbetar dessutom med vanligt förekommande ordbilder i början. Det som jag tycker är bra med metoden är att eleverna inte ska behöva traggla med att forma bokstäver sida upp och sida ner när de börjar i årskurs 1. Det är också bra träning på att kommunicera, samarbeta och på turtagning.

Ordbilder vi tränar på i början är bland annat hej, jag, och, är, en och ett (läs mer om hur vi arbetar med ordbilderna). Eleverna får läsa ordbilderna och de skriver dem. Faktiskt både för hand och på iPad (varför jag väljer att eleverna ska skriva vissa saker för hand handlar om handens betydelse för hjärnan). När eleverna skriver på ipad skriver de alltid i par. Det jag gör annorlunda är att eleverna skriver sina egna meningar, istället för att skriva varandras, men de samarbetar och hjälps åt när de skriver. Varför de får skriva sina egna meningar är för att jag upplever att det är mer lustfyllt för eleverna att få visa och läsa upp sina egna meningar som de skrivit själv. De ligger dessutom på väldigt olika nivå i sin läs- och skrivutveckling vilket gör att det blir svårt att förstå och läsa varandras meningar om någon annan skrivit meningen som man dikterat.

När eleverna börjat läsa sin läsebok som i årskurs 1 är ”Den magiska kulan” så använder vi ordbilder som förekommer i A-boken. Eleverna skriver då ord och meningar från boken. I början är det meningar som ”Jag är en….” och ”Jag har ett ……”. Många av orden är då redan bekanta eftersom vi arbetat med ordbilderna redan innan vi börjat läsa ”Den magiska kulan”. För att få korrekta meningar behöver man ju dessutom lägga till ord till de man redan kan. De ord som eleverna tycker är svåra eller vill ha stavade skriver jag på tavlan så där får vi en stor ordbank för de elever som behöver stöd i sitt skrivande. Vi fortsätter sedan arbeta med ord, händelser och arbetar exempelvis med rim, skriver frågor och så vidare där det tas upp i ”Den magiska kulan”. Eleverna utvecklar sina texter mer och mer.

Vi har bokstavsljud och talsyntes aktiverat så eleverna hör samtidigt som de skriver. Det är också bra om man har möjlighet att dela upp klassen så inte alla elever skriver samtidigt i samma rum. De behöver ju prata med varandra och talsyntesen låter också så det blir mycket ljud om alla gör det samtidigt.